Responsive Ad Slot

Hmasawnna Thar | 11 September, 2016

Sunday, September 11, 2016

/ Published by VIRTHLI
Lok Adalat le Traffic Mobile Court 
CCPUR: National Legal Services Authority le Manipur State Legal Services Authority enkaina hnuoiah Churachandpur District Legal Services Authority chun zanikhan Chief  Judicial  Magistrate Court, CCPur hmunah ‘One Day Lok Adalat’ le CCPur khawpui hmun pathum haiah Traffic Mobile Court an buotsai. Traffic Mobile Court hi  Lailam  leilak bul, CCPur Police station tuol le District Transport Office tuol haiah nei a ni a. Motor lekha chawi lo, two wheeler khaltu helmet khum lo, driving licence chawi lo, hai bakah Diesel Auto/passenger Auto hai an check tawl a. Motor 201 man an ni a, hieng haia inthawk fine Rs. 20,590/­ an hmusuok.

Expired hnung Rs. 40,000/­ manhu an man
CCPUR: Thadou­Kuki Students Union (TKSU) GHQ inrawinain zanikhan Tuibong area sunga fakthei le thil dang dang zawrna dawr hai  enfel a ni a. Dawr 24 haia inthawk fakthei le Cosmetic thil chi tum a hun bo (expired) ta hnung Rs. 40,000/­ vel manhu ding manin an raw hmang.

TKSU General Secretary Doujathang chun, tuta hnung a hun bo hnung thil zawr man nawk hai chu District Council leh thangruolin thil mana umna dawr hai chu an Permit kansel pek an ni ding thu a hril a. Mipui hai chu thil an inchawk huna printed price neka tama thil inchaw ngailo ding le expired ta hnung zawr an um chun mobile numbers 8974614721/ 8575717622 haiah report pe dingin mipui hai a ngen.

Sept. 15 a inthawk MOAP pension sum sem ding
CCPUR: CCPur District sunga Manipur Old Age Pension Scheme (MOAP) hnuoia pensioners (Green, Black & White Card holders) hai ta dingin September 15, 2016 a inthawk khin zing dar 10:30AM to 3:30PM inkar sungin District Social Welfare Office, Chiengkonpang, Tipaimukh Road, CCPur­ah pension sum sem ning a tih. Pension sem huna hin Old Age Card receipt, Aadhar Card photocopy/Xerox copy chawia mani taksa ngei fea pension sum hi lak ding le, natna leia khumbeta um hai ta dingin Sept. 26, 2016 chen khin hnina (application) peklut thei ning a ta, enfel a ni hnunga direct in pension sum hi pek ning an tih tiin A. Umarani Devi, DSWO, CCPur chun inhriettirna a siem.

Hi dungzui hin Sept. 15, 2016 in Saikot A/C sunga (i) 1/05/SKOT ­ 180/06/SKOT, (ii) 1/12/SKT to 120/12/SKT; Sept. 16, 2016 in Saikawt AC/ a (1) 181/05/SKOT to 375/10/SKOT le (ii) 121/12/SKT to 214/12/SKT hai sem ning a tih.

Sept. 17, 2016 in Henglep A/C sunga (i) 2/08/HLP to 338/10/HLP le (ii) 1/12/HLP to 196/12/HLP hai sem nign a tih.

Sept. 19, 2016 in Singngat A/C sunga (i) 2/96/SGT to 172/05/SGT le (ii) 1/12/SGT to 100/12/SGT hai sem ning a ta, Sept. 20, 2016 in (i) 173/10/SGT to 329/10/SGT le (ii) 101/12/SGT to 189/12/SGT hai sem ning a tiyh.

Sept. 21, 2016 in CCPur A/C sunga (i) 7/96/CCP to 250/05/CCP le 1/12/CCP to 150/12/CCP hai sem ning a ta, Sept. 22, 2016 in (i) 251/05/CCP to 530/10/CCP le (ii) 151/12/CCP to 322/12/CCP hai sem ning a tih.

Sept. 23, 2016 in Thanlon A/C sunga (i) 1/10/LN to 407/10/TLN le (ii) 1/12/TLN to 200/12/TLN hai sem ning a tih.

Sept. 24, 2016 in Tipaimukh A/C sunga (i) 1/06/TPM to 385/10/TPM le (ii) 1/12/TPM to 200/12/TPM hai sem ning a tih.

State Level Photography Competition
CCPUR:  October 3, 2016 khin Wildlife Wing, Forest Department, Govt. of Manipur chun “State Level Wildlife Photography Competition, 2016” buotsai a tum. Hi Competition a thang nuomhai chun entry form, rules and regulations Divsional Forest Office, Southern Forest Division, Tuibong, CCPur­ah Sept. 26, 2016 chenin Office kai hun sungin lak thei ning a tih. Competition neina ding chu Nupilal Memorial Complex, Imphal ning a tih.

Bandh le Economic Blockade in Manipur hmasawnna ding nasa takin a sukbahla: O.Ibobi Singh
IMPHAL:  Zanikhan Manipur CM O.Ibobi Singh in Henly Ventures Private Limited le UK National Nigel Eastwood hai thangruola an buotsai “Run Raise:Respond North East Half Maathon’ chu Kangla, Imphal­a inthawk a vai liem. Hi taka hin mi 400 vel an thang. Hi huna hin Commerce & Industries Minister Govindas Konthoujam, Rajya SAbha MP  le Olympic Bronze Medalist, M.C. Mary Kom le mi pawimawhai an thang tawl.

Hi huna CM O.Ibobi Singh in thu a hrilnaa chun, ei state a Bandh le Economic Blockade inzing uta a um hin Manipur hmasawnna ding nasa takin a sukbahla a, fak le dawn, inchukna le thil dang dang haiah harsatna nasa tak an tlun pha. Bandh le Economic Blocakade chau ni lovin Law & Order that tawknaw hin ei state a tourism hmasawnna ding a sukbahla a, Manipur a hung inzin nuom mi tam tak hung inzin ngam loin a siem a, Company le mimal hung sumdawng nuomhai khawm hung sumdawng ngam lovin an um pha bawk a nih tiin a hril.

Ei state a Unemployment problem hi state sawrkar chau sutkieng le sukre thei ding a ninaw a, private sector hai leh thangruola sutkieng thei dign chau a ni leiin ei thangruol a tul. Private Company lien hai ei ramah an hung lut rawn a, zalen taka an hung sumdawng thei pha pha leh thalai lekha thiem sin nei lo han sin an hung nei thei ding a nih. Ei ram hi hi mihai um le sumdawng ngamna tlaka ralmuonga ei siem a tul a nih tiin O.Ibobi Singh chun a hril bawk.

Doctors le Nurse han nuorna
UKHRUL: District Hospital, Ukhrul a thawk Doctors le Nurses han zanikhan an sinthaw chawlsana nuorna an nei. Sienkhawm an thil ngen DC, Ukhrul in state sawrkar kuoma an tlunpek ding thu a va hril leiin an nuorna hi zani chawhnungtienga intahwk khan an chawlsan nawk. Doctors le Nurses an indai naw leia Doctors le Nurses sie belsa dinga ngenna leia nuorna hi an nei a nih. District Hospital, Ukhrul a Doctors 28 um dingah tuhin Doctors 8 le Nurses 28 um dingah Nurses 13 chau an um a nih.

Y. Erabot in INC a suoksan ding
IMPHAL: MLA terms 6 zet lo tling ta Yumkhaibam Erabot Singh chun Indian National Congress (INC) a suoksan ding thu le tuta inthawk ni 2/3 hnungah INC a inthawka an banna lekha MPCC President kuomah a pek ding thu zanikhan official in a puonglang. Ieng party am a zawm ding ti a la hril thei naw a, ‘a mi thlawp le tantuhai ditdanin feng ka tih’ tiin zanita a chengna In a Chanchinbumihai an hmupui huna a hril. Erabot thlawp le zuituhai chun BJP zawm sienla an nuom thu an hril.

UCs peklut lo Rs.  632 lakh
IMPHAL: Kum 2014­15 le 2015­16 inkar sungin Manipur State sawrkar chun Border Area Development Programme (BADP) fund Rs. 632.81 lakh a hmangna Utilization Certificates a la pek naw leiin Second Instalment chu Union Ministry of Home Affairs in hung pesuok lovin a hrentang el thei nia hril a nih. Utilization Certificates a peklut lo hi kum 2014­15 in Rs. 412.81 lakh le 2015­16 in Rs. 220 lakh nia hril a nih.

Students 12 an hliem pha
IMPHAL: Zani chawhnung dar 1 vel khan ILPS ngenna le inzawmin Comet Hr. Sec. School, MEM Hr. Sec. School le Imphal College student­hai chu nuorna nei tumin Imphal College­ah an pungkhawm a, Police han students pungkhawm hai hnawthmangna dingin Tear Gas shells an kap bakah hmawla an vuok leiin students 12 an hliem a, student 4 khaw hre lovin an tlu.

Sports University indin dodal ding thu an hril
IMPHAL: Manipur sawrkarin 44 Yaithabi Loukon hmuna Sports University indin a tumna le inzawma hi lai ram neitu pawl affected land owners Association chun zanikhan Imphal hmuna press conference an ko a. Sawrkarin an thawluina hmanga ram a lak a tumna chu thi chen huoma an dodal tlat ding thu hi pawla an president chun a hril.

Online PSCSO e­button
IMPHAL:  Naupang sex thila sukbuoi le harsatna tuokhai ta dingin online POCSO e­button hawng a ni tah. Hiengang thila sawiselna siem nuom le thangpuina ngen nuom hai chun National Commission for Protection of Child Rights (NCPCR) website http://ncpcr.gov.in ah POCSO e­button hmet el ding a nih tiin Director, SCERT, Govt. of Manipur chun inhriettirna a siem.

Thi chen huoma bungheia nuorna
IMPHAL: All Manipur police Constable (Male) Recruitment Completed Candidates, 2013 hai laia mi 5 hai chun zanita inthawk khan Keishampat Leimajam Leilai Community Hall­ah thi chen huoma bungheia nuorna an nei tan. Hieng laizing hin Police Constable lakan dinga PET chu neizing a la nih. Bungheia nuorna neihai hi M. Joy (28), Y Pratap (26), Ng. Anand Singh (21) le S. Sunil Meitei (26) hai an nih.

EMPLOYMENT NEWS

1. Directorate of Veterinary & AH Services, Manipur hnuoiah Laboratory Assistant Post 2 le Milk Recorder Post 3 a ruok. Application form chu hi Department Website: www.vetymanipur.nic.in ah download thei le fill up zoin hi Directorate a hin 29­9­2016 chena peklut thei ning a tih. Employment Exchange haia hming peklut theina hun nuhnung tak chu 22­9­2016 a nih.

2. Manipur Police Department hnuoiah Laboratory Assistant Post 6, Dark  Room Attendant post 1, Laboratory Attendant post 1, Viscera Cutter Post 1, Attendant (Mobile Forensic Unit) post 1 le Store keeper (FSL) post 1 a ruok. Hieng sin ruok apply nuom han Sept. 12­15, 2016 inkar sungin Vacancy Assistant, Employment Exchange, Imphal East kuomah ngaiven ding a nih.
 
3. Directorate of University and Higher Education, Govt. of Manipur hnuoiah consultant post 1, MIS Manager post 1, Data Operator post 1, Project Assistant post 1, Receptionist/issue Clerk) post 1, Accountant post 1, Account Assistant­Cashier post 1, Dispatcher post 1, Driver post 1, Peon post 2 le Sweeper post 1 a ruok. Hieng sin ruok hai hi contract basis, state project Directorate, RUSA, Manipur hnuoia thawk ding an nih. Hnina lekha 21­9­2016 chenin OSD, RUSA, Room No. 106, New Secretariat, Imphal, Manipur­ah peklut ding a nih.

4. Directorate of Relief & DM Department, Govt. of Manipur hnuoiah Driver post 2 le Grade­III( Peon) post 1 a ruok. Application form 15/9/2016 chen le 20/9/2016 chenin Directorate Office, Babupara, Imphal hmuna Rs. 50/­ pekin lak le peklut thei ning a tih.

5. J.N. Institute of Medical Sciences, Porompat hnuoiah Asst. Professor 3, Tutor 2, Lady Medical Officer 1 a ruok. Application Form Sept. 16, 2016 chena peklut thei a nih.

6. Public Health EngineeringDepartment (PHED), Govt.of Manipur hnuoiah Assistant Engine Operator Post 80 a ruok. Sept. 13, 2016 chenin District Employment Exchange, CCPur ah hming peklut thei ning a tih.

7. Directorate of Education (S), Govt. of Manipur hnuoiah Multi Tasking Staff (Group­D) post 198 lak dinga ti chu post 217 lak dinga sukpung a nih. Hi lei hin apply nuomhai ta dingin Sept. 22, 2016 chenin hnina lekha peklut thei  dinga hun suksei a nih. Application form www.manipureducation.gov.in ah download thei a nih. Interview  Sept. 14, 2016­October 16, 2016 inkar sung nei dinga ti phawt a nih.

8. Manipur Legislative Assembly a thawk ding Reporter Grade­III lakna dinga Viva Voce chu Sept. 4, 2016, 11AM a inthawk Secretary, Manipur Legislative Assembly Office chamber­ah nei dinga ti a nih.

9. Medical Directorate  hnuoia Office Assistant­cum­Computer Operator lakna dinga Computer Typing & MS word test chu Sept. 13­16, 2016 inkar sunga NIELIT, Akampat a nei dinga ti a nih.
   
10. Registrar of Cooperative Societies, Manipur hnuoiah Inspector Post 80 (ST­30), Office Asst.­cum­ Computer Operator post 3 le Driver (light) post 1 a ruok. Application form peklut theina hun nuhnung tak 22­09­2016 a nih. Employment Exchange haiah hming peklut theina hun tawpna tak chu 16­09­2016 a nih.


VAWISUN THUPUI
Kei chun chu Pathien chu ko ka ta, Chuongchun, Lalpain mi sandam a tih. Zantieng dam, zingkar dam, suna dam ka lunginzingna  thu hrilin inrum ka ta. Chuongchun, ama chun ka rawl lo ngai a tih. ~ Sam 55:16­17


Editorial: A bul le a tawp chenin

Vawisuna ei um dan, ei nina le ei ngirhmun hin ei hmakhuo ding iemani chen hril sienkhawm ei hringnun tawpna chen dai ding a ni nawh ti hi ei hriet a pawimaw hle. Lekha thiem thei tak le nungchang tha mi niin, result tha tak tak nei ei ni el thei. Amiruokchu, hieng ei ninaah hin lungawi tawk el ding ei ninaw a, a tawp chena mi hlawtling le mi hmangtlak ei ni am? ti hi a pawimaw a nih. Exam a mark insang tak tak hmu, record tha tak tak nei hlak kha hmangtlak lovin zui ral el ei tih ti hi inlauum takel a nih. Naupang laiin ei tum an sang ve fut hlak, sienkhawm ei inchuk sang tiel tiel a, inchuklai a hung tamin a huop chin a hung lien deu deu a, chinchang ei hriet chinah chun tum an hnuoi tiel tiel nuom khawp el.

A tira lekha hrie le thiem thei em em el, officer lien takel ni thei ding, taimak zonaw lei le tumru tawknaw leia an nina ding ngirhmuna um phak ta lo mi tam tak an um ti chu a hretu seng ei nih. “A bul tan that hi a zatve zo ang tluk a nih” ti thu hi an dik nawh tiin ei hniel der nawh. Amiruokchu, a bul tan tha a, a tawp chena ei thang naw chun a bul tan that ringawt khan umzie a neizo ngai nawh ti  chu ei hril nuom a nih. Hieng a ni lei hin a bul chau tan tha lova a tawp chena thang fan fan ding ei nih.

Lekha ei inchuk laia ei en hnuoi ve em em hlak, ei ni neka thiem naw lema ei ngaihai kha an tumru, an taima lei le a tawp chena an teirei pei leia ei ni neka insang le ngirhmun tha lema um hi an um tawng hlak. Hi thil hin a tawp chena thaw fan fan a thatzie chieng takin a suklang. Tuta ei ngirhmuna hin lungawia thung muong el ding ei ni nawh. A tawp chena taima le tumru ding ei nih. Chuong naw chun lekha ei inchuk laia ei lo hmusit le en hnuoi deuhai khan VIP car leh an mi la tlan pel zut zut el ding a nih. A tawp chena thang ngam le zo hai chu mi hlawtling an ni hlak.

Hi el chau hi a la ni nawh. Sin tha tak le inzaum tak ei thaw a ni thei ie, iengtin am chu sin chu ei thaw a ti a la pawimaw hle. Sin tha, sin insang le sin inzaum ei lo chel a ni khawma ei sin thaw dan, ei nungchang le thil thaw nuom dan kha a tawp chena indik le ringum taka thaw a pawimaw bek bek el a nih. Lekha inchuk laia Pathien ti mi tak, nisienlakhawm sawrkar officer le sin insang tak chel hnunga mihai chan ding fakruk pawiti lo, Zu le sa, nuhmei le zoar a inhnel mi ei ni chun ei tawpna chu mi theida le hmusit a la hung ni tho tho ding a nih. Lekha thiem,officer lien, mihai inza theia um hi tum ngei ngei ding a nih. Chu chu nu le pa hai dit dan chau ni lo, a mi siemtu Pathien dit dan a nih.

Vawisun hin a tha tak ei ninaw el thei, result tha tak nei ei ninaw el thei, mi fel tak ei ninaw el thei. Hlawsam chan hungtlungin, ei nunah harsatna nasa tak tuokin beidawng ngawi ngawiin ei um el thei. Ei ruolhai, ei lekha inchukpuihai sin insang chelin tluk lo le phak naw rieuin ei inhriet el thei. Hi thil hin ei nunah depression, mani insitna le lungril sawlna a mi pek el thei. Amiruokchu, ei taksa a dam a, a hrisel chun ei Pathienin chance a mi la pek a nih. Tuorsel taka a tawp chena ei bei fan fan chun a tawpah hlawtlingna, mihai neka malsawmna tam lem le ngirhmun insang lemah ei la um thei a nih.

A tawp chena thaw hram hramtu chu malsawm le thangpuiin an um hlak. Abraham Lincoln America Presient a hung nina dinga a lampui hraw hi a namen naw hle. Hlawsamnain a hne thei lo, vawi tam tak hlawsam sienkhawm beidawng der lo le tumru taka a tawp chena a teirei peina leiin President chau ni lovin mihanghai zalenna a hung intlun a, khawvela mi ropui le mi hmingthang hai hming hril a ni huna hmaiin a um ngai der nawh. Nang le kei khawm a tawp rawt chenin thang la ngam ei tiu.

Don't Miss
© all rights reserved
made with by Simon L Infimate